Högproteinfoder
den 5 mars 2019
Hur bra är egentligen högproteinfoder?
Protein är bra - ju mer desto bättre, eller?
Det är inte riktigt så enkelt, det finns flera viktiga aspekter att ta i beaktande
- Balansen mellan näringsämnen
- Proteinkvalitet
- Miljö och hållbarhet
ÄR HUNDEN EN VARG?
Tanken bakom högproteinfoder till hundar är att hunden skulle vara en modern version av vargen och därför borde äta en rovdjurskost med mycket kött. Det kan kännas som en lockande tanke, men den stöds inte av forskningen.
Även om hunden delar släktträd med vargen, så är det mellan 15 000 och 35 000 år sedan de började utvecklas åt olika håll genetiskt sett. Det är inte känt exakt hur domesticeringen av hunden gick till. Människan kan ha fångat vargvalpar, för att använda dem till jakt och som vakthundar, eller så kan vargen ha attraherats av
matrester som lämnats nära människans bosättningar. Oavsett hur det gick till, så ledde domesticeringen till ett naturligt urval som möjliggjorde för hunden att använda de olika resurser som fanns tillgängliga när den levde tillsammans med människor. Axelson et al 2013 tittade på de genetiska förändringar som domesticeringen gav upphov till, genom att jämföra skillnader i genomet hos 12 vargar och 60 hundar av 14 olika raser. De hittade 36 delar av genomet som skilde hunden från vargen och19 av dessa regioner innehöll gener som inverkar på hjärnans utveckling eller funktion. Det kan förklara varför hundar är mer vänskapligt sinnade jämfört med vargar. Vidare fann de 10 gener som påverkar digestionen och hjälper hunden att bryta ner stärkelse och fett.
ÄR HUNDEN KÖTTÄTARE ELLER ALLÄTARE?
Den frågan har skapat stor debatt, men de flesta är överens om att hunden inte är en äkta köttätare eller obligat karnivor då en sådan måste äta kött för att överleva.
Evolutionen har förändrat hunden och utvecklat den så att den kan nyttja fler födoämnen, bland annat de som människan gett den. Om man tittar på hundens anatomi så har den flera molarer (bakre kindtänder), vilka inte behövs när den äter kött, men som behövs för att mala vegetabilier. Den har även en välutvecklad
grovtarm som huserar ett stort antal bakterier som lever av fibrer och kolhyrater och inte protein från animalier.
Till skillnad från vargen producerar även hunden flera enzymer, främst amylas, som bryter ner stärkelse och andra kolhydrater. Så även om hunden härstammar från de karnivora vargarna, så har den utvecklats till att bli en allätare eller omnivor.
Aminosyror är proteinernas byggstenar. Kroppen består av tiotusentals unika proteiner, som vart och ett består av olika kombinationer av de 21 aminosyrorna. Vissa protein består endast av några få aminosyror, medan andra består av över 10 000.
Proteinerna i födan bryts ner till aminosyror i kroppen, dessa används sedan som byggstenar för att bygga upp kroppsegna proteiner.
VAD UTMÄRKER ETT HÖGVÄRDIGT PROTEIN?
Tänk dig att kroppen behöver 10 000 blå aminosyror, 10 000 röda och 10 000 gula för att bygga alla nödvändiga proteiner, men att födan endast tillför 10 000 blå, 5 000 röda och 15 000 gula.
Då finns tillräckligt av blå aminosyror, men det blir brist på röda - vilket betyder att kroppen inte kan bygga alla proteiner den behöver som kräver röda aminosyror.
Kroppen kommer även att ha fler gula aminosyror än den behöver, och som den måste göra sig av med - något som ökar belastningen på levern och njurarna.
Första egenskapen hos ett högvärdigt protein är alltså balansen: Har det rätt sammansättning av aminosyror, varken för många eller för få av respektive sort?
Nästa viktiga aspekt för proteinkvaliteten är dess smältbarhet: Kan kroppen bryta ner proteinet till aminosyror? Om svaret är nej, kan kroppen inte heller använda dem. Ett proteins smältbarhet beror både på proteinkällan och på hur den tillagats.
Ett balanserat protein ger alltså hunden precis den mängd den behöver av varje aminosyra.
Proteiner och hållbarhet
Enligt FN’s Food and Agriculture Organization (FAO) kommer världens efterfrågan av protein med animaliskt ursprung att dubbleras till 2050 på grund av populationstillväxt och ökad proteinkonsumtion per capita i utvecklingsländerna. Det är ett problem, eftersom boskapsuppfödning är en stor källa till utsläpp av växthusgaser - uppskattningsvis mellan 14 och 18 % av alla utsläpp – mer än vad transportsektorn genererar.
FAO’s rapport “Livestock’s Long Shadow” visar att boskapsuppfödning genererar växthusgaser genom produktion av kemiska gödningsmedel, nedhuggning av skog till förmån för betesmark och fodergrödor, kultivering av fodergrödor, fodertransporter, förlust av organiskt material i jorden på betesmarker, utsläpp av stor mängd skadlig metangas och kväveoxid från gödsel och flatulens, samt via transporter. Desutom är de storförbrukare av odlingsbar mark och vatten.
Det rekommenderas från ett flertal håll att vi minskar vår konsumtion av animaliskt protein. I FN’s rapport “Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC)” från 2018 ges ett antal rekommendationer, bland annat gällande återplantering av skog, minskning av bilberoendet samt minskning av mängden kött och mjölkprodukter vi konsumerar.
Den senaste rapporten som manar till en minskning av köttkonsumtionen är “Food planet health” , som omfattar ett treårigt projekt på uppdrag av hälsotidningen “The Lancet” med 37 specialister från 16 länder. Rapportens slutsats är att den globala medelkonsumtionen av livsmedel som rött kött och socker bör halveras, medan konsumtionen av nötter, frukt, grönsaker och baljväxter bör dubbleras om vi inte ska riskera att misslyckas med att uppnå FN’s mål för hållbar utveckling samt Parisavtalet.
Kelly Swanson rekommenderar följande i rapporten “Nutritional Sustainability of Pet Foods”, för att öka hållbarheten för djurfoder:
• Användning av biprodukter.
• Ökad användning av alternativa proteinkällor med lägre miljöpåverkan, som vegetabiliska proteiner.
• Ökad användning av alternativa proteinkällor, som insekter.
• Minskat proteinintag - för att möta aminosyrebehovet, men inte överstiga det. Allt överflödigt protein används till energi, vilket kan åstadkommas bättre via kolhydrater som har ett lägre koldioxidavtryck.
Animaliskt protein är väldigt dyrt för miljön. Vi behöver givetvis utfodra våra djur (och oss själva) korrekt, men bör vi verkligen ge dem mer näring än det som behövs för att fylla behovet, och bör vi dessutom göra det genom animaliskt protein som ger en större miljöpåverkan?